Vad är en russ?
En russ är en deltagare i den traditionella norska studentexamensceremonien som kallas russefeiring. Russ upptäcks lätt genom sina särskiljande overaller och mössor som påminner om den student-mössan ni har i Sverige.
För de flesta elever, är dagarna mellan den 1 och den 17 är synonymt med en hög konsumtion av alkohol och en hel del festar med andra russ.
Om 42,000 elever firar sin russetid varje år
Uniform
Traditionen påbjuder att en russ sin overall och sin mössa från den 1 till den 17 Maj utan avbrott (utom när de sover), utan att tvätta någon av dem. Russ kör ibland bilar, skåpbilar och bussar målade i samma färg som sina overaller och mössor.
Färgen på overallen skal stämma med elevens examenslinja: Röd för kurser som är inriktade på högre utbildning (detta är den vanligaste färgen), blå för kurser i Business (även högre utbildning inom ekonomi och management), vit för 
medicinska och samhällskunskap, svart för ingenjörsvetenskap (såsom mekanik eller el) och grönt för jordbrukslinjan. De två sistnämnda färgerna är sällan på grund av det lägre antalet studenter i dessa kurser.
På mössan skal elevens russenmn stå. Russenamnet är som oftast ironisk riktat mot eleven.
Annan utrustning
Russekort är russens visitkort som de delar ut till dem som frågar efter dem. De innehåller en bild, kontaktuppgifter och en slogan. Vanligtvis är bilden antingen en rolig bild av eleven själv, eller en ritning, bild av en kändis, eller någon annan rolig bild. Russekort är mycket populära bland små barn som byggar upp stora samlingar av korten.
Andra vanliga russ-utrustningar är piskan och visslan. Piskan var ursprungligen en björkkvist, men är nu oftast tillverkad av bambu eller plast. Den används för att banka saker (som Russ-bilen) rytmiskt medan man ropar slagord i 17 Maj-paraden. Visselpipan liknar visslan en fotbollsdommare har, och används också för att föra oväsen i paraden.
Russ-knuter
Varje stad har sina egna russeknuter. Till exempel å gå genom i baksätet på en bil som stannat vid ett rött ljus ger dig en bit av emballaget. Andra russeknuter kan för exempel vara:
*Dricka en flaska vin på 20 minuter (tjänar vinkorken)
*Ha sex i skogen (tjänar en kotte)
*Spendera en skoldag krypande på händer och knän (tjänar en leksak-sko)
Les exempler på knuteregler här
Russtidningen
För att finansiera vissa av de administrativa kostnaderna, skapar många gymnasieskolor russtidningar som innehåller falska nyheter, en kolumn skriven av russ-presidenten, officiella knut-bestämmelser för den specifika skolan och annat innehåll, mestadels humoristiska. Den viktigaste egenskapen hos Russ-tidningen är dock ett avsnitt som presenterar varje klass och varje elev med ett foto och en personlig biografi, vanligtvis skriven av vänner i en skämtsam och satirisk stil.
Russetåget
I de flesta norska städer finns et eget russetåg den 17 maj. Russetåg är en parad av russebilar, dansande russ och russ utklädd med humoristiska paroler. (Se exempel här)
Alternativ russefejrande
Vissa russ väljer att inte fokusera på alkohol och sex under denna period. Några russ-rörelser har skapats för människor som vil ha ett alternativt sätt att fira. Detta är mycket vanligt bland russ som identifierar sig som kristna. För russ som vill fira detta sätt finns det rusfria arrangemanger.
Historia
Russefirandet har rötter från 1700-talet. Då fanns det inga universitet i Norge, och norrmän fick studera vid Köpenhamns Universitet. För att få tillgång till universitetsstudierna, var studenterna tvungna att klara examen artium. När examinationen var över, fick de ett horn fästat i pannan och blev gjort narr av av äldre studenter.Senare, när resultaten var klara, deltog studenterna i en ceremoni kallad examen depositionis där de ställdes framför examinatorn. Om de hade klarat examen togs hornet bort som ett tecken på visdom och att vilddjuret i dem var borta. Studenterna kunde då med rätta kalla sig studenter. Ordet russ är en förkortning av det latinska namnet på denna handlingen, cornua depositurus, som betyder «att ta av sig hornen».
Den nuvarende norska russetraditionen härstammar från 1905, då röda mössor (russeluer) först användes av elever i avgångsklasser vid de högre skolorna i Kristiania (Oslo). Mössorna användes först bara av pojkar och var inspirerade av tyska studenter som hade på sig röda mössor då de besökte Norge 1904. 1916 användes de blå mössorna för första gången av russ vid Oslo Handelsgymnasium, där man framför allt undervisar i ekonomi.
1979 beslöt Arbeiderpartiregeringen att flytta examensdagarna till efter nationaldagen 17 maj för att dämpa ett alltför vilt russefirande och ge eleverna mer tid till förberedelser.
Russebloggar:
I år bloggar mänga om sin russetid. Här är några länkar:
Relaterade artiklar: GP.se
